Noshörningarna på Ol Pejeta: så skiljer du svart från vit

5 oktober 2026 · 6 min läsning

En vuxen trubbnoshörning och en unge står i högt gult gräs med buskskog och en molnig himmel i bakgrunden.

Foto: Mikael Sjöberg

I Kenya lever två arter av noshörning. Den ena heter spetsnoshörning (black rhino) och den andra trubbnoshörning (white rhino). Färgen hjälper dig inte att skilja dem åt. Båda är grå. Huden tar dessutom ofta färg av leran de har vältrat sig i. Det du ska titta på är munnen, huvudet och vad djuret äter.

Ol Pejeta i Laikipia har båda arterna. Där lever också de två sista nordliga trubbnoshörningarna i världen. Den här guiden visar hur du känner igen arterna och varför djuren bevakas dygnet runt. Den beskriver också hur läget ser ut i Kenya hösten 2026. Vill du läsa mer allmänt om djuren finns ett äldre inlägg med fakta om noshörningar.

Munnen avslöjar arten

Den tydligaste skillnaden sitter i överläppen. Spetsnoshörningen har en spetsig och krokig överläpp. Med den griper den tag i blad och kvistar. Trubbnoshörningen har en bred och rak mun som är nästan fyrkantig. Den är anpassad för att beta gräs nära marken. På engelska kallas arterna därför också hook-lipped och square-lipped rhino.

Namnet white rhino har en egen historia. Enligt International Rhino Foundation kommer det från afrikaansordet wyd. Det betyder bred och syftar på munnen. Engelska nybyggare ska ha uppfattat ordet som white. Spetsnoshörningen fick troligen namnet black som motsats till den andra arten.

Närbild på huvudet av en trubbnoshörning med två horn. Överläppen är bred och rak. — Trubbnoshörningens breda och raka mun är anpassad för att beta gräs. Foto: Mikael Sjöberg

Så känner du igen dem:

Munnen: spetsig och krokig överläpp hos spetsnoshörningen. Bred och rak mun hos trubbnoshörningen.
Huvudet: trubbnoshörningen går ofta med huvudet nära marken. Spetsnoshörningen har ett mindre huvud och en mindre tydlig puckel i nacken.
Storleken: en vuxen trubbnoshörning väger 1 800 till 2 700 kilo. En spetsnoshörning väger 800 till 1 350 kilo.
Födan: trubbnoshörningen betar gräs. Spetsnoshörningen äter blad och kvistar från buskar och träd.
Miljön: trubbnoshörningen håller sig gärna på öppna gräsmarker. Spetsnoshörningen trivs i tätare buskage.
Ungen: trubbnoshörningens unge går oftast framför modern. Spetsnoshörningens unge håller sig bakom.

Storlek, föda och beteende

Trubbnoshörningen är den största av Afrikas två noshörningsarter. Den väger ungefär dubbelt så mycket som spetsnoshörningen. Huvudet är större och bärs upp av kraftiga nackmuskler. De behövs eftersom djuret betar med sänkt huvud stora delar av dagen. Enligt Save the Rhino lyfter trubbnoshörningen huvudet bara när den blir orolig.

Trubbnoshörningen är också mer social. Honor går sällan ensamma. Oftast håller en hona ihop med sin senaste unge. Grupper på upp till sex djur förekommer. Vuxna tjurar lever mest ensamma i egna revir. Ol Pejeta beskriver arten som lättare att få syn på. Den föredrar nämligen öppna gräsmarker framför tät buske.

När spetsnoshörningen biter av en gren blir snittet rent och snett, ungefär som efter en sekatör. På Ol Pejeta är akaciaarten Acacia drepanolobium spetsnoshörningarnas viktigaste föda. På engelska heter den whistling thorn. Enligt Ol Pejeta är spetsnoshörningen ofta mer ensam och skygg än trubbnoshörningen. Den har också rykte om sig att vara mer aggressiv. Båda arterna ser dåligt men har god hörsel och gott luktsinne.

Två spetsnoshörningar står i högt gräs och tittar mot kameran. Båda har spetsiga överläppar. — Spetsnoshörningen har spetsig överläpp och ett mindre huvud än trubbnoshörningen. Foto: Mikael Sjöberg

Att ungarna går på olika sätt hänger enligt IFAW ihop med miljön. På öppen slätt kan trubbnoshörningens mor hålla uppsikt över en unge som går framför henne. I tät buske går spetsnoshörningens mor först och banar väg. Ungen följer tätt bakom, särskilt när något hotar.

Därför bevakas de dygnet runt

Hornet är skälet till att noshörningar bevakas. Det består av keratin, samma ämne som i naglar och hår. Enligt Ol Pejeta kommer efterfrågan från Asien och Mellanöstern. Där tros hornet felaktigt ha medicinska egenskaper. Det används också till prydnadsskaft på dolkar.

Tjuvjakten slog hårt mot Kenya. År 1970 fanns omkring 20 000 spetsnoshörningar i landet. Under 1980-talet sjönk antalet till färre än 400. Djuren samlades då i skyddade fristäder där de kunde bevakas och föröka sig.

Ol Pejeta är i dag en sådan plats. Conservancyn har en egen enhet för noshörningsskydd och en hundenhet. Längs det soldrivna elstängslet sitter rörelsekameror. Uppgifter samlas regelbundet in om varje enskilt djur. Enligt Ol Pejeta hade conservancyn 2025 gått åtta år i rad utan ett enda fall av tjuvjakt.

Två rangers i gröna hattar och jackor står i förgrunden och tittar på en noshörning som går över en grässlätt. Längre bort syns stängselstolpar. — Rangers på Ol Pejeta håller uppsikt över en noshörning. Foto: Mikael Sjöberg

Najin, Fatu och räddningsforskningen

Den nordliga trubbnoshörningen (northern white rhino) är en underart till trubbnoshörningen. Den levde förr i delar av Uganda, Tchad, Sudan, Centralafrikanska republiken och Kongo-Kinshasa. Tjuvjakt och inbördeskrig utplånade den i det vilda.

Den 20 december 2009 kom fyra av världens då sju sista nordliga trubbnoshörningar till Ol Pejeta. De kom från djurparken i Dvůr Králové i Tjeckien. Det var Najin, Fatu, Sudan och Suni. Hoppet var att klimatet och gräsmarkerna skulle ge dem bättre förutsättningar att föröka sig. Så blev det inte. Suni dog 2014. Sudan var den sista hanen och dog den 19 mars 2018. Mer om honom finns i inlägget om Sudan.

Kvar finns Najin och hennes dotter Fatu. Najin föddes 1989. Ingen av dem kan få ungar på naturlig väg. De lever i en inhägnad på omkring 280 hektar och bevakas av beväpnade vakter dygnet runt.

Räddningsforskningen drivs av konsortiet BioRescue. Där ingår bland andra Leibniz-institutet för zoo- och viltforskning i Berlin, Safari Park Dvůr Králové, Kenya Wildlife Service (KWS) och Ol Pejeta. Forskarna tar ut ägg från Fatu och befruktar dem i laboratorium. Embryona förvaras nedfrysta i flytande kväve. Najin togs ur äggprogrammet 2021 efter en etisk riskbedömning.

I september 2023 förde forskarna in två embryon av sydlig trubbnoshörning i en surrogathona på Ol Pejeta. Hon blev dräktig. Det var första gången en noshörning blev dräktig efter en embryoöverföring. Hon dog i november samma år av en bakterieinfektion efter kraftiga regn. Obduktionen visade ett foster som var 70 dagar gammalt.

Under andra halvåret 2025 gjordes tre överföringar med embryon från nordlig trubbnoshörning. Ingen av dem ledde till en bestående dräktighet. I april 2026 hade forskarna tagit fram totalt 39 embryon av ren nordlig trubbnoshörning. Två nya surrogathonor hade då tagits in i programmet. Parallellt arbetar forskarna med stamcellsteknik.

Läget i Kenya i dag

Enligt KWS, återgivet av NTV Kenya i september 2026, fanns 2 282 noshörningar i Kenya 2025. Året innan var de 2 102. Det är en ökning med nästan 9 procent. KWS generaldirektör Erustus Kanga talade i Nairobi den 26 september 2026. Enligt Capital FM och The Star sa han att Kenya hade 1 147 spetsnoshörningar vid slutet av 2025. Han sa också att ingen tjuvjakt på noshörning registrerades i Kenya under 2025. Kenya har enligt honom omkring 78 procent av världens östliga spetsnoshörningar.

Framgången har skapat ett nytt problem. Enligt Kanga har flera fristäder nått eller passerat gränsen för hur många djur marken kan bära. I vissa av dem har revirstrider lett till dödsfall. Ol Pejeta har enligt egen uppgift passerat den gräns som tidigare ansågs hållbar. Den låg vid 120 noshörningar för conservancyns 360 kvadratkilometer. År 2025 fanns där 183 spetsnoshörningar. I december samma år hade Ol Pejeta 240 noshörningar av båda arterna. Det är det högsta antalet hittills.

Lösningen är enligt KWS mer mark. I januari 2024 flyttades 21 spetsnoshörningar från Ol Pejeta, Lewa och Nairobis nationalpark till Loisaba. Där har nio kalvar fötts sedan dess. Under 2025 flyttade Ol Pejeta och KWS spetsnoshörningar till den nya fristaden Segera i Laikipia. I december 2025 öppnade Tsavo West Rhino Sanctuary, en fristad på 3 200 kvadratkilometer. KWS mål är 2 000 spetsnoshörningar i Kenya till 2037.

En noshörning ligger och vilar på en gräskulle med en vit häger på ryggen och en vid huvudet. Bakom breder en blå dalgång ut sig. — En vilande noshörning med en häger på ryggen. Foto: Mikael Sjöberg

I resten av Afrika ser det olika ut för arterna. International Rhino Foundation gav ut rapporten State of the Rhino i september 2026. Enligt den fanns 6 788 spetsnoshörningar och 15 752 trubbnoshörningar i Afrika vid slutet av 2024. Spetsnoshörningarna ökade. Trubbnoshörningarna minskade, främst på grund av tjuvjakt i Sydafrika. På IUCN:s rödlista är spetsnoshörningen klassad som akut hotad. Den sydliga trubbnoshörningen är klassad som nära hotad.

Vill du se båda arterna kan du läsa mer om Ol Pejeta och om resten av Laikipia.