Alla inlägg

    Djurliv

    Noshörningarna på Ol Pejeta: så skiljer du svart från vit

    · 6 min läsning

    En vuxen trubbnoshörning och en unge står i högt gult gräs med buskskog och en molnig himmel i bakgrunden.

    Foto: Mikael Sjöberg

    I Kenya lever två arter av noshörning. Den ena heter spetsnoshörning (black rhino) och den andra trubbnoshörning (white rhino). Färgen hjälper dig inte att skilja dem åt. Båda är grå. Huden tar dessutom ofta färg av leran de har vältrat sig i. Det du ska titta på är munnen, huvudet och vad djuret äter.

    Ol Pejeta i Laikipia har båda arterna. Den här guiden visar hur du känner igen dem. Den tar också upp varför noshörningar badar i gyttja, vilka fåglar som följer dem och hur de håller kontakt med varandra. Sist kommer läget i Kenya hösten 2026, där noshörningarna blir fler. Vill du läsa mer allmänt om djuren finns ett äldre inlägg med fakta om noshörningar.

    Munnen avslöjar arten

    Den tydligaste skillnaden sitter i överläppen. Spetsnoshörningen har en spetsig och krokig överläpp. Med den griper den tag i blad och kvistar. Trubbnoshörningen har en bred och rak mun som är nästan fyrkantig. Den är anpassad för att beta gräs nära marken. På engelska kallas arterna därför också hook-lipped och square-lipped rhino.

    Namnet white rhino har en egen historia. Enligt International Rhino Foundation kommer det från afrikaansordet wyd. Det betyder bred och syftar på munnen. Engelska nybyggare ska ha uppfattat ordet som white. Spetsnoshörningen fick troligen namnet black som motsats till den andra arten.

    Närbild på huvudet av en trubbnoshörning med två horn. Överläppen är bred och rak.
    Trubbnoshörningens breda och raka mun är anpassad för att beta gräs. Foto: Mikael Sjöberg

    Så känner du igen dem:

    • Munnen: spetsig och krokig överläpp hos spetsnoshörningen. Bred och rak mun hos trubbnoshörningen.
    • Huvudet: trubbnoshörningen går ofta med huvudet nära marken. Spetsnoshörningen har ett mindre huvud och en mindre tydlig puckel i nacken.
    • Storleken: en vuxen trubbnoshörning väger 1 800 till 2 700 kilo. En spetsnoshörning väger 800 till 1 350 kilo.
    • Födan: trubbnoshörningen betar gräs. Spetsnoshörningen äter blad och kvistar från buskar och träd.
    • Miljön: trubbnoshörningen håller sig gärna på öppna gräsmarker. Spetsnoshörningen trivs i tätare buskage.
    • Ungen: trubbnoshörningens unge går oftast framför modern. Spetsnoshörningens unge håller sig bakom.

    Storlek, föda och beteende

    Trubbnoshörningen är den största av Afrikas två noshörningsarter. Den väger ungefär dubbelt så mycket som spetsnoshörningen. Huvudet är större och bärs upp av kraftiga nackmuskler. De behövs eftersom djuret betar med sänkt huvud stora delar av dagen. Enligt Save the Rhino lyfter trubbnoshörningen huvudet bara när den blir orolig.

    Trubbnoshörningen är också mer social. Honor går sällan ensamma. Oftast håller en hona ihop med sin senaste unge. Grupper på upp till sex djur förekommer. En sådan grupp kallas på engelska crash. Vuxna tjurar lever mest ensamma i egna revir. Ol Pejeta beskriver arten som lättare att få syn på. Den föredrar nämligen öppna gräsmarker framför tät buske.

    Tre trubbnoshörningar betar sida vid sida i högt gräs. Bakom dem syns buskar och en öppen grässlätt.
    Trubbnoshörningar betar gärna på öppen gräsmark. Foto: Mikael Sjöberg

    När spetsnoshörningen biter av en gren blir snittet rent och snett, ungefär som efter en sekatör. På Ol Pejeta är akaciaarten Acacia drepanolobium spetsnoshörningarnas viktigaste föda. På engelska heter den whistling thorn. Enligt Ol Pejeta är spetsnoshörningen ofta mer ensam och skygg än trubbnoshörningen.

    Två spetsnoshörningar står i högt gräs och tittar mot kameran. Båda har spetsiga överläppar.
    Spetsnoshörningen har spetsig överläpp och ett mindre huvud än trubbnoshörningen. Foto: Mikael Sjöberg

    Gyttjebad och fåglar på ryggen

    I varmt väder vilar noshörningarna under dagens hetaste timmar. Spetsnoshörningen är minst aktiv mellan ungefär klockan tio och tre. Då söker den skugga under träd och klippor eller ligger i ett gyttjebad. Gyttjan kyler, skyddar mot solen och håller insekter borta. Badet hjälper också djuren att bli av med parasiter i huden. Finns ingen gyttja rullar sig trubbnoshörningen i torrt damm i stället.

    Gyttjebaden gör nytta för fler djur. Enligt IFAW skapar och underhåller noshörningar vattenhål när de vältrar sig i leran. Hålen blir sedan vattenkällor för många andra djur. Noshörningar lämnar också mer än 20 kilo dynga om dagen. Dyngan gödslar växterna och sprider frön. Det ger mer mat åt andra växtätare.

    På ryggen sitter ofta oxhackare (oxpeckers). Både rödnäbbad och gulnäbbad oxhackare följer noshörningar. Fåglarna äter fästingar och håller öppna sår rena från parasiter. De larmar också när något närmar sig. På swahili heter rödnäbbad oxhackare askari wa kifaru. Det betyder noshörningens vakt. En studie i Sydafrika som publicerades 2020 visar att namnet stämmer. Spetsnoshörningar utan oxhackare märkte en människa som närmade sig i 23 procent av försöken. De som hade oxhackare på ryggen märkte människan varje gång. Det skedde på i genomsnitt 61 meters avstånd.

    Tre noshörningar vilar i högt gräs. Två små bruna fåglar med röda näbbar sitter på de liggande djuren.
    Rödnäbbade oxhackare på vilande noshörningar. Foto: Mikael Sjöberg

    Kohägern (cattle egret) håller sig också nära noshörningar. Den äter insekter som stora djur skrämmer upp när de betar. På engelska kallas den ibland rhinoceros egret.

    Dynghögar, läten och luktsinne

    Noshörningar ser dåligt. En spetsnoshörning har svårt att upptäcka en människa som står mer än 30 meter bort. Hörseln och luktsinnet är desto bättre. Enligt Toronto Zoo kan trubbnoshörningen röra öronen var för sig för att fånga upp ljud. Näsgångarna som sköter luktsinnet är större än hela hjärnan.

    Doften är ett viktigt sätt för noshörningar att hålla kontakt. Djuren lämnar dynga på gemensamma högar som på engelska kallas middens. Alla trubbnoshörningar använder dem oavsett kön och ålder. Bara tjurar med eget revir sparkar isär dyngan med bakbenen. En studie från Hluhluwe-iMfolozi i Sydafrika visade 2017 att lukten från dyngan avslöjar djurets kön och ålder. Den visar också om en tjur har revir och om en hona är brunstig. Enligt forskarna fungerar högarna troligen som informationscentraler. Spetsnoshörningen markerar dessutom genom att gnida huvudet mot en sten eller ett träd. Då lämnar en doftkörtel i huden en egen lukt.

    Ljud används också. Trubbnoshörningen är den mest sociala av noshörningsarterna. Den har ett flämtande kontaktläte som på engelska kallas pant. Enligt en studie från 2016 avslöjar lätet djurets kön, ålder och sociala situation. Toronto Zoo räknar med omkring tio olika läten hos trubbnoshörningen. Där finns grymtningar, fnysningar och djupa morranden. Hos spetsnoshörningen är sniffande ljud och fnysningar vanligast.

    Ungarna

    En noshörningshona får en unge i taget. Dräktigheten är lång. Enligt International Rhino Foundation varar den omkring 16 månader hos trubbnoshörningen och 15 till 16 månader hos spetsnoshörningen. En nyfödd trubbnoshörning väger 40 till 60 kilo och står på benen inom en timme. Ungen börjar beta när den är två månader och slutar dia vid ungefär ett års ålder.

    Ungen stannar länge hos modern. Hos trubbnoshörningen är det omkring tre år. Hos spetsnoshörningen är det två till fyra år, oftast tills modern ska få nästa unge. När en trubbnoshörning får en ny unge söker den äldre ungen upp en ny kamrat. Helst blir det en jämnårig av samma kön.

    Att ungarna går på olika sätt hänger enligt IFAW ihop med miljön. På öppen slätt kan trubbnoshörningens mor hålla uppsikt över en unge som går framför henne. I tät buske går spetsnoshörningens mor först och banar väg. Ungen följer tätt bakom, särskilt när något hotar.

    Noshörningar lever länge. Enligt International Rhino Foundation kan båda arterna bli 35 till 40 år i det vilda.

    Fler noshörningar i Kenya

    Kenyas noshörningar blir fler. Enligt Kenya Wildlife Service (KWS) fanns 2 282 noshörningar i landet 2025. Året innan var de 2 102. Siffrorna återgavs av NTV Kenya i september 2026. Det är en ökning med nästan 9 procent. KWS generaldirektör Erustus Kanga sa i september 2026 att Kenya hade 1 147 spetsnoshörningar vid slutet av 2025. President William Ruto sa i december 2025 att Kenya har nästan 78 procent av världens östliga spetsnoshörningar.

    På Ol Pejeta föddes 25 noshörningsungar under 2025. I december samma år fanns 240 noshörningar av båda arterna på Ol Pejeta. Det är det högsta antalet hittills.

    En noshörning ligger och vilar på en gräskulle med en vit häger på ryggen och en vid huvudet. Bakom breder en blå dalgång ut sig.
    En noshörning vilar på en gräskulle med vid utsikt över dalen. Foto: Mikael Sjöberg

    Noshörningarna får också mer plats. I januari 2024 flyttades 21 spetsnoshörningar från Ol Pejeta, Lewa och Nairobis nationalpark till Loisaba. Där har nio ungar fötts på två år och beståndet har vuxit till 30 djur. Under 2025 flyttades spetsnoshörningar från Ol Pejeta till Segera i Laikipia. I december 2025 öppnade Tsavo West Rhino Sanctuary. Den är på mer än 3 200 kvadratkilometer och är världens största fristad för noshörningar. Där ska omkring 200 spetsnoshörningar bilda Kenyas största bestånd av arten. KWS mål är 2 000 spetsnoshörningar i Kenya till 2037.

    Vill du se båda arterna kan du läsa mer om Ol Pejeta och om resten av Laikipia.

    Källor

    Vill du veta mer?

    Ring 08-81 11 20 eller maila info@africansafari.se.

    Kontakta oss